Aurora och Ina i den lilla bergsbyn Santa Rosa de Pacca!

Vi blickar ut over Santa Rosa de Pacca, vara blickar mots av boljande ragfalt, snotackta toppar pa en vilande vulkan, rosakladda kvinnor med hatt, far, grisar, lamor, hastar och hundar som skaller. Runtomkring i bergen och dalen ser man sma gra hus byggda av lera och gras med roda tegelplattor till tak. Det kala bergslandskapet kantas av porlande backar ombaddade av fargglada blommor och eukaluptystrad. Langst ner i dalen ser man stora plantage dar rosor i olika farger odlas.

Det ar har vi bor under tva och en halv vecka, jag och Ina. Vi bor hos en familj som bestar av Pappan Dionicio, mamman Isabell, fastern Josefina och ubytesdeltagaren Susana. De har ocksa grisar, far, en asna, en hona (den andra dog medan vi var har), sex hundar, ett tiotal marsvin och en katt. Landskapet ar sa vackert som vi har beskrivit det, men det ar inte bara harligt har, den forsta tiden bestod av lera, blota fotter, regn och ett lackande tak. Och eftersom hojden ar pa ca 3600 meter over havet blir allt man gor som ett extremt hart traningspass. Men anda sa ville vi bestiga berget vi bor pa, vi vandrade i ca tva timmar med Dionicio, da hade vi kommit upp pa 4000 meters hojd. Pa vagen upp fick vi se farskt vargbajs och blommor. Bergslandskapet bestod mest av gras och pa vagen tillbaka var det sa hogt och regnet hade slagit till sa pass att vi var blota anda in pa skinnet.

De tar hand om oss och ger oss mat varje dag, oftast sa far vi en gra soppa som ar gjord pa vatten, mald vete, potatis, mjolk och nagon enstaka purjoloksbit. Men vi har aven fatt stekt kyckling med ris, det var extremt gott!! Vi far ocksa valdigt mycket egenodlade bondbonor i olika former, torkade, rostade, kokade och stekta. En annan sak vi far varje dag ar Cafecito, vilket man skulle kunna tro att det ar kaffe, men na, det ar godare an sa. Cafecito bestar av sonderkokade havregryn i vatten och mjolk med socker....mmmm.....

Maten tillagas over en oppen eld i ett av husen dar marsvinen och Josefina bor. De har en gasspis i andra huset men om man anvander den sa "blir man bara varm upptill". Dock sa kan det bli lite val mycket rok inne i huset, men det blir valdigt vackert nar solstralarna hittar sin vag in genom halen i taket och roken blandar sig med solljuset.

Om dagarna forsoker vi hjalpa till sa gott vi kan, men trots sin alder sa ar de starkare, har battre kondition och behover mindre somn an oss. En dag tog vi in grisarna fran faltet sjalva, men forsta gick det rent at hel****!!! De sprang ivag och vi blev stressade av att de kanske skulle forsvinna. Men till slut sa hade vi samlat ihop dem och sa fick vi in dem i sin lilla hage. Puh!

Nagot som vi tycker ar valdigt trevligt ar nar Josefina, som ar halvt stum/dov och halt, skrattar, vilket hon gor nar vi tar in grisarna, leker med katten eller snubblar. Hon brukar sitta ute med hundarna och speciellt med en liten hund som kallas Conejo (Hare) for att den hoppar som en hare. Hundarna har de for att de inte ska bli ranade, de skaller pa vad som helst och slass om varat bajs efter att vi har skitit pa huk bakom en buske. Ina tycker de ar skitackliga!

Det har slutat regna och solen star hogt pa himlen, men nu vi har inget rinnande vatten. Innan kunde vi inte tvatta oss pga. att det var sa kallt, nu har vi inget rinnande vatten. Vilken tur att vi ska aka till varma kallor idag!

Under dagarna satter Dionicio pa musik pa spanska, men det later som asiatisk musik som later likadant hela tiden. Men det kanns anda tryggt nar han satter pa den vid sju pa morgonen, samtidigt som han sager att vi ska komma in i det andra huset och varma oss framfor elden, da ar allt som det ska.

Vissa dagar har vi langtat harifran, pga av kyla, smuts och kattskin i skafferiet, men familjens valvilja, Pelle Pelé(kattungen) och mina och Inas sma pahitt och samtal gor att vi kommer sakna Santa Rosa de Pacca och allt dartill.

En stor kram fran Aurora och Ina, de snyggaste och smartaste kvinnorna pa denna jord, still going strong!

Byperioden, tredje dan for Fia och Ninni

Ja, nu bor vi i en liten by utanfor Cotacachi, men det ar bara 20 min gangvag hit(ar i stan nu). De har massa djur, hons, tuppar och kycklingar i alla mojliga storlekar, kor, hundar, en gris, marsvin och en benig liten katt som heter Martin. Familjen ar jattefin 5 barn och mamman och pappan(och massa slakt som bor grannar med dem). Forsta dagen var vi med och skordade majs, det var skitmysigt forutom att jag har armarna fulla med flugbett, nasta gang blir det langarmat. Sen har vi traffat ursprungsfolksorganisationen UNORCAC som ar har, som Nancy som vi bor hos ar aktiv i. Vi ska halla en engelska workshop pa en skola nasta vecka dar barnen pratar bade quechua och spanska och sa gor vi massa annat. Igar tvattade vi vara klader for hand pa garden, det tog typ 2-3 timmar och har duschar man som man gor nar man bastar i sverige genom att hinka over sig med kokat vatten blandat med kallt inne pa toan dar det finns ettr avlopp vattnet kan rinna ner i. Det vaxer ett avakadotrad pa garden och frukt ocksa samt lite odlingar.

Puss och kram fran Fia och Ninni!

De tva forsta veckorna i Quito!

Nu har vi varit har i 2 veckor och allthar gatt bra hittills. Vi har pluggat spanska forutom jag och Camila som pluggade Quechua. Utover det har vi lart oss att hitta i staden, njutit av maten och varit pa aventyr. I lordags akte vi i tva olika grupper ivag med guider, ena gruppen till vulkanen Cotopaxi och min grupp till vulkanen Wawa Pichincha. Men vi lyckades aldrig ta oss till kratern, efter att ha kort bil en bit upp mot vulkanens topp sa blev det sa pass lerigt att vi inte kom langre. Var guide sa ocksa att regn var pa vag och da skulle vi inte kunna se nagonting. Sa istallet akte vi till amra kallor i Papallacta, dar badade vi, vilket var supperskont oh sedan gick vi pa en promenad uppe i bergen, pa 3600 meters hojd over havet. Det var jattetungt att andas dar uppe och jag fick stanna och vila flera ganger, men det sa vackert att jag skulle gora om det vilken dag som helst.  Idag ar det sista kvallen i Quito, till helgen ska vi antligen fa traffa de ecuadorianerna som vi ska ha ett utbyte med och pa mandag sa bar det av hem till deras familjer.

Vi mar bra!

/Aurora

Snart är det dags!

Verkligheten börjar krypa in på oss och det är svårt att undgå att inse att det snart är tid att ge sig av till Ecuador! Resan går av stapeln den 9 maj och dagarna känns knappa. Det är svårt att hinna med allt som ska göras och förberedas. En sista långledighet nalkas också, om bara ett par dagar och förhoppningsvis kan man använda någon av dessa dagar för att hinna klart...

Vi får glädja oss åt att vi faktiskt ska få komma iväg! Att vi har lyckats organisera oss tillräckligt för att ha bokat och köpt biljetter, ordnat boende, språkskola, lyckats vaccinera oss, ordnat fram våra pass och kopierat dem, levt ihop och mått bra, betalat våra räkningar, -att alla haft råd, och allt annat också! Och vara tacksamma för allt stöd vi har fått, vår undervisning, och allt vad vi själva har lagt manken till och sammarbetat -för det har vi verkligen gjort!

Nu är det dags att börja tänka på vår fantastiska resa och i och med den; vår andra period av kursen! Precis som den första känns den lite diffus... Vi har inte ens pratat om praktikplatser i Ecuador! Men ovissheten känns inte lika skrämmande (i alla fall inte för mig) den här gången, vi har klarat av hela första perioden snart, och det har gått underbart bra! Kursens framtid känns ljus. Vi klarar allt tillsammans och det ska bli en fröjd att gå in i nästa skede med mina kamrater!

Camila

Omstrukturerade Ansvarsgrupper

I början av kursen delade vi alltså in oss i ansvarsgrupper (se Kollektivet), eftersom ingen kan förutse hur något blir och flera var osäkra på vilken grupp de ville tillhöra togs beslutet att det vecka 10 skulle göras en utvärdering och att eventuella byten skulle kunna göras då.

Vecka 10 visade att det var några som var lite missnöjda med sina beslut och det slutade med att alla sex grupperna omformaterades, en del helt och hållet, en del bara med ett par byten.

En av grupperna som formades om helt var Dokumentation som bl.a. har hand om den här bloggen, efter omformningen blev det snart påsklov och det blev väldigt lite tid över för att strukturera upp den för övrigt väldigt nya bloggen.

Men nu verkar det som att alla som fick nya uppgifter har vant in sig till de nya grupperna och äntligen rullar allt på som vanligt.

Jag hoppas att på att kunna hålla bloggen uppdaterad, fräsh och fin, men framför allt hoppas jag att Ni uppskattar den!

Camila



Globaliseringstema


Efter helgen inledde Carro veckan med ett gruppass som innehöll teori och grupps utveckling. Veckan startade tyvärr ganska tråkigt med att Linus bestämde sig för att sluta kursen, vilken för oss alla kändes jobbigt och konstigt i och med att vi förlorade en kär gruppmedlem. Följande dag hade vi ett pass om makt, efter lunchen gick vi till våra spanskagrupper där vi alla jobbar på olika sätt beroende på nivå. Under kvällen fick alla chansen att smaka Fias päronsplit under hennes och Daniels personliga presentationer. Vi lyssnade med förväntan, skratt och gråt på deras presentationer, likt alla andras. Under stormötet diskuterade vi förslaget om att ta bort speglarna på alla offentliga platser under två veckor. Stormötets "tema" var 90-tal, vilket resulterade i att alla var mycket snygga. Dagen fortsatte som vanligt tills at alla gick och la sig för att sova.

Dagen därpå började mycket tidigare än vanligt för de som bor i herrgården. De vaknade nämligen vid femtiden av att några sjöng. Det visade sig att Namibia-kursen, som nyss hade anlänt hem från Namibia hade spelat in sig själva när de sjunger, satt låten på repeat och lämnat stereon i herrgården. Men de lämnade också en låda hjärtformade kakor och en inbjudan till fika hos dem på självaste Alla hjärtans dag. Frukosten den dagen bestod av hjärtformade scones och rosa apelsinjuice. Dessutom hade "kärlek och respektgruppen" dekorerat runt om i husen för att sprida värme och kärlek. Men under morgonmötet fick vi ännu ett tråkigt besked då Mårten berättade att han skulle sluta på kursen. Med en dyster underton under alla hjärtans dag försökte vi glädjas åt Mårtens beslut och av Namibiakursens fika. Gruppaktiviteten under lördagen höll Ylva och Isabell i, det var ett dramapass, vilket var extremt roligt. Dessutom bytte Ylva och Isabell dialekter under passet, skånska och stockholmska, vilket var hysteriskt roligt. Senare på kvällen bjöd vi in praktiskantkursen på middag med italienskt tema och tävlingar.  


De två första veckorna på Herrgården.


  

Alla anlände sakta men säkert helgen innan kursen startade, den siste att anlända var Svante som kom under förmiddagen den första skoldagen, den 28 januari. Under förmiddagen lärde vi känna varandra och invigde Ecuadorkursen 2008 med pompa och med ståt. Handledaren Ida klippte bandet, vilket fortsatte med läsk och kakor. Sedan målade vi våra förväntningar och farhågor med kursen.

Dagen därpå hade vi vårat första morgonmöte, vilket är ett halvtimmespass där man har möjlighet att ta upp frågor, förslag och tankar. Därefter inleddes det förväntansfulla passet Ansvarsgrupper (AG), där vi diskuterade och beslutade om vilka AG vi skulle ha, vilket senare ledde till indelningen av AG. Den senare delen gick snabbt och lätt, det verkade som alla fick den grupp de ville ha. Dagen avslutades med Linus och Carros personliga presentationer, vilket utspelade sig i Carros lilla torp. Vi lyssnade alla på deras spännande berättelser och vandrade sedan hem i mörkret.


Onsdagen inleddes med vårat första ihopkrympta stormöte, där vi skulle besluta om vår generella beslutsform. Det fanns olika förslag men beslutet landade i 2/3 majoritetsbeslut. Under torsdagen fick vi bättre grepp om lärarens och handledarens roller, likaså skolans styrdokument. Vi hade också vårt första storstäd, vilket gick bra. Men kvällen var ändå bäst, vilket inleddes med pulka åkning, snörugby och sedan filmkväll.

Under lördagen fick vi en sovmorgon och sedan hoppade vi på bussen som tog oss till Gysinge, där var vi på Naturum och tittade runt i bruksorten. Med för det mesta glatt humör vandrade vi längst med Gästriksleden hemåt. Andra veckan började en normdiskussion om reglementet, alkoholpolicyn, mat och kärlek och respekt. Inköpsgruppen gör här sin första stora beställning. Ansvargrupperna började få lite struktur och under vårt första stora stormöte pratade vi bland annat om hur mat och mötesgrupperna, om kött ska ingå i vår gemensamma budget och vilka frågor vi vill ställa till Marcus Malm.

Mötesgruppen som bestod av Ida, Mika, Ninni och Ylva överraskade oss med sina fina dräkter, vilka de hade ordnat efter lantistemat. Under torsdagen blev vi indelade i tre spanska grupper, beroende vilken nivå man låg på. De flesta verkade ivriga med att sätta igång att lära sig. Under eftermiddagen sattes det in en välbehövlig "Kött/inte kött" diskussion, där mötesgruppen skapade ett forum där man fick utrycka sina åsikter och därmed skapa sig en större förståelse för andras åsikter. Veckan avslutades med ett pass som Marcus Malm från UBV höll i, vi försökte lyssna aktivt, men de två veckorna hade satt sina spår och de flesta var helt slut. Efter passet försvann några till Stockholm, Avesta och andra ställen medan ett tiotal stannade kvar på landsbygden.


Välkommen till vår nya blogg!

Hej!

Denna blogg tillhör Ecuadorkursen 2008 som just nu befinner sig på Färnebo folkhögskola, för att studera Makt, möten och praktiskt förändringsarbete. Vår kurs består av tre perioder, den första som består av förberedelser, temaveckor, spanska studier med mera. Den andra peridoden utspelar sig i Ecuador, där vi ska träffa ungdomar i organisationen FENOCIN och samarbeta och samtala med dem om kursens tema, vi ska också under dena tiden vara på praktik. Under tredje och sista perioden kommer det tio ecuadorianer till oss här i Sverige och tilsammans med dem ska vi praktisera, åka på studiebesök och göra sist men inte minst ett informationsarbete om det vi har studerat och upplevt.

Kram Aurora, deltagare på kursen

RSS 2.0