Aurora, Sofia och Daniel under praktiken. Tema, medier och folkbildning!

Man kan lugnt saga att det har gatt upp och ner under praktiken. Den borjade i Cuenca som ar en modern och vacker stad, dar man kan hitta en vegetarisk restaurant pa varje horn. Det borjade bra med nagra lediga dagar, dar vi tar chansen att se staden, allt fran katedraler till floden som gar rakt genom staden. Forsta dagen av praktiken kommer bara Daniel ivag eftersom jag och Sofia ligger sjuka. Men han kommer ivag med andra halften av var praktik grupp, Maria och Javier. Det blir nagra dryga dagar for Daniel eftersom det mesta gar ut pa att vanta och nar det sedan hander nagot sa har han svart att forsta spraket. Forst pa onsdagen sa aker jag med efter att intagit ett par dimor. Vi akte till en liten by med en liten kille som sag alldeles for ung ut for att kora bil, nar vi hoppade ut var jag tvungen att fraga honom hur gammal han var, han sa att han var 13 ar. My God! Ingen berattade vad som skulle handa sa nar det sa att jag skulle presentera skolan och Sverige pa ett mote sa blev jag paff. Det ar inget man gor pa ett enkelt satt pa ett annat sprak. Men pa nagot satt lyckas jag anda och jag sjunger till och med en svenska sang for hela forsamlingen. Dagen efter foljer Sofia med och vi ska aka och ha ett mote och se barn dansa i en liten by, vi forbereder fragor till motet, men det visar vara meningslost da motet ar installt. Istallet aker vi till en liten by och tittar pa nar kvinnliga larare spelar fotboll. Sedan far vi se pa nar var chauffor super sig full, nar vi val kommer darifran efter mycket vantande ar vi svenskar mycket arga och irriterande eftersom vi var tvugna att ka med rattull man. Na vi klagade sa visade det sig ironiskt nog att han som korde var ordforanden i den organisationen som vi hade praktik pa, det var det ingen som hade sagt.

Harifran blev prakitken dock bara battre, dagen efter akte vi och besokte en katolsk radio, dar vi blev inspelade och fick ga upp pa taket och sa radiosandarna. Det var intressant och vi blev mycket bra mottagna. Pa lordagen skulle vi vara med i organisationens radio, vi var alla dar men det var bara jag, Javier och Maria som blev intervjuade live.

Pa sondagen akte vi till en mindre stad som heter Canar, dar tog Viktor emot oss och vi fick bo pa deras utbildningscenter som lag pa landet utanfor Canar,  helt sjalva. Det var valdigt kallt och ibland forsvann bade ljuset och vattnet men vi hade ett stort kok dar vi kunde laga god mat. Vi spelade mycket kort och gjorde bade chokladbollar och pannkakor. Har blev det lite mer som planerat. Vi fick bland annat besoka en ostfabrik som organisationen hade, osten har i landet ar mjuk och mild, mycket god, enligt mig i alla fall. Vi skulle ocksa besoka en minga* en dag med pa grund av dalig kommunikation och ett jordskred kom vi inte fram forran de hade gatt pa lunch. Men vi fick dock ta en lang promenad uppe i bergen, det var gront och sma backar rann nerfor bergsvaggarna. Molnen  kom och gick, men nar de var narvarnade sa kanner man verkligen att man ar inne i molnen.

En dag sa akte vi till Ingapirca, vilket ar en del av Inkaleden som ocksa bestar av resterna fran En fastning fran Inkatiden. Det var intressant och kul att se var de offrade de vackraste kvinnorna. En dag fick vi ocksa en rundtur pa utbildningscentret dar Viktor visade dar de larde sig konsthanverk, att brodera och vava. De sista dagarna var vi med Aurelio och UNORCAB, de hade tva huvudsakliga projekt, det ena var en ost och yogurtfabrik och det andra var ett alpaca projekt, dar de fodde upp alpacor och stickade trojor, mossor m.m. Det var dock svart att fa en mojlighet at intervjua eller prata med de som jobbade dar eftersom det var bara ordforanden i organisationen som pratade och som svarade pa vara fragor, det var irriterande, men Aurelio tog hand om oss och var valdigt trevlig.


Sista dagarna akte vi till Guayaquil, dar vi gick ut pa gatorna och intervjuade manniskorna om medier. Vi gjorde ocksa en kvantitativ undersokning av reklamen i staden, det som var markningsvart var att det var praktiskt taget bara vita manniskor i reklamerna. Skillnaden mellan landet och storstaden var intressant att se. Men efter att ha varit ute pa praktik i tre veckor var vi alla ratt trotta och ville aka darifran. Det var mycket larorikt, men inte pa det sattet vi hade forvantat oss.

Nu ar det sista veckan har i Ecuador och vi ar alla utspridda i landet for att ha en vecka semester.Snart bar det av hem till Sverige, jag kommer sakna Ecuador aven om jag just nu bara vill hem.


Aurora


Kommentarer
Postat av: Anonym

varför skriver ni inget, är kursen slut?

2008-09-20 @ 10:00:23
Postat av: Anonym

ja, skriv nåt tack!

2008-10-23 @ 22:35:03
Postat av: Anonym

buuu

2008-12-07 @ 22:55:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0